08 mars 2014

Grattis på dagen då då

Ok så trots att jag är i Sälen och jag har haft en grym dag med hundspann, som jag har velat köra i evigheter,  och jag gärna hade berättat om det nu, så är det ändå 8 mars. Och eftersom jag gjorde ett litet räkneexperiment för ett par veckor sedan, när jag hade lite tråkigt, på ämnet så tänkte jag istället passa på att dela med mig av det. Jag har funderat mycket på det här med strukturer nämligen. Och det faktum att de är så himla svåra att upptäcka. Det går liksom nästan alltid att, på micronivå, förklara varför saker ser ut som de gör. "Vi är ju ett gäng kompisar som gör en poddcast", tex är en helt giltig synpunkt. Jag tycker också det. Att just det kompisgänget består bara av män är ju inget konstigt i sig. Exemplen är många och oftast är det svårt att argumentera emot just DET tillfället. Men när man radar upp de här tillfällena och argumenten bredvid varandra i en lång rad, då har vi en struktur. Och någon gång tänker jag att man måste börja ifrågasätta alla dessa enskilda tillfällena, annars kommer vi aldrig ändra strukturerna.

Så... mitt räkneexperiment. Jag tog de tio överst listade filmerna på sf.se, alltså de som de flesta svenskar ser just nu. Och så slog jag upp dem på imdb och listade de översta tio skådespelarna i den ordning de castats. Huvudroll och överst på listan fick tio poäng, och längst ner på listan fick en poäng. Alla filmer fick alltså poängen 1-10, fördelade på kvinnor och män.
Se det som en klassiker; tjejerna mot killarna.

Så här gick det.

422 till killarna och 137 till tjejerna. Nu finns visserligen filmen Monuments Men med på listan (ännu en grabbmysig film med Matt och George - tänk bara tillbaka på alla Oceansfilmerna, männen som pratar med getter, Inglorious basterds,,, ja ni fattar), och man hör ju redan på namnet att här har vi inte släppt in några kvinnor. Men tillsammans i botten med den ligger Bamse. Och det gör mig ledsen, för Bamse var en av mina favoritserier. Tyvärr minns jag också att tjejerna i Bamse har en liten undanskymd roll i skuggan av kompisgänget Bamse, Lille skutt och Skalman. Brummelisa var liksom hemma och födde barn och fick inte vara med på äventyren. Jag tyckte alltid att det var tråkigt. Och det var trettio år sedan.

Frost har ju framställts som en riktig tjejfilm och en trendbrytare för Disney. Och mycket riktigt blev den bäst på den här listan; både 10:an och 9:an är tjejer. Men tjejerna förlorar ändå stort! Och det säger ganska mycket. Man uppfattar filmen som en tjejfilm men kvinnliga huvudpersoner - men männen är ändå fler. För mig är det faktum att vi TROR att det är en kvinnodominerad film fast det inte är det, beviset på att vi befinner oss i en struktur. Vi är så vana att männen alltid är fler, har större roll, driver handlingen, att det är det normala. Vi uppfattar på något sätt att kvinnor som tar en lite större roll, tar över helt.

Vi tror ju gärna att vi är så jämställda i Sverige, och jag hade en naiv bild av att de svenska filmerna på listan skulle vara jämnare än de amerikanska. Men nej. Vi ska nog sluta tro så gott om oss själva. Bara det faktum att Peter Magnusson castat sig själv i de tre översta rollerna säger kanske allt.

När jag gjorde den här listan funderade jag först på att göra om den med jämna mellanrum. Tyvärr tror jag inte att resultatet kommer ändras så mycket - lika svåra som strukturer är att se, lika svåra är de att ändra. Så mitt nästa räkneprojekt blir nog något annat än filmer. VD:ar kanske.

Glad 8:e mars!

Inga kommentarer: