16 januari 2010

00-talet

Jag skrev till Fredrik att jag inte vågade skriva den här. Det kändes lite jobbigt att face:a ett decennium där så stora delar stod helt still så länge. För så upplevde jag 00-talet när jag såg tillbaka. Att jag bara levde och lät livet rulla förbi. Och helt plötsligt ploppade jag ut som en nyfödd lammunge och började om från början. Men nu när jag har funderat lite på det inser jag att det faktiskt hände en del även de där åren som bara rullade förbi. Det vara bara inte så spektakulärt.

2000
Inledde året, decenniet, centenniet och millenniet med min hittills bästa nyårsafton ever - i Sälen med mannen i mitt liv och tjugo andra galna människor. Detta var året då jag lämnade studentlivet och Halmstad och tog mig tillbaka till Göteborg. Först hann jag dock med att klämma ur mig en C-uppsats och ta min kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap. Blev sambo på riktigt och hann bara vara ledig ett par dagar innan jag började jobba på TV4 Text-TV. Hittade där ett gäng sköna människor, varav många hänger med än idag. Jag lärde mig att i arbetslivet är man olika mycket värd och jag lärde mig vad det innebär att jobba skift.

2001
Vi gjorde vår årliga flytt, från Redbergsplatsen till Björkekärr och radhusidyllen. Jag ägnade mig inte åt gräsklippningen, men det var ett mysigt litet ställe förutom när vi hittade ormen i förrådet. Mamma och jag pusslade bilar, hundar och hästar och jag fortsatte jobba skift på TV4. Blev fast anställd och lärde mig att ska man säga ifrån ska man göra det med en kreativ lösning i bagaget. Som följd ändrade vi om skiftarbetet så det passade mig och A-C bättre. Efter en tid med kundtjänstfunktion lärde jag mig också att man aldrig ska tro att man själv är normen. I början av sommaren flyttade vi ut Simpson på landet. Han stortrivdes direkt och gick upp 50 kg i vikt på ett par veckor.
På hösten kraschades de två tornen och vår sedan länge planerade resa till landet i väster blev betydligt dyrare än planerat. Men vi genomförde och jag spenderade min hittills enda jul hemifrån.

2002
Årets första halva gick på rutin. På sommaren gjorde vi den årliga flytten, den här gången till mitt barndomshem i Utby. Andrahandslivet satte sina spår i mängden tillhörigheter och vi hade stora problem att fylla all yta med möbler. Huset passade dock utmärkt till fester och vi hade bland annat stor Halloweenfest. Detta var året då jag köpte min första bil, en silvergrå Seat Ibiza. Jag lärde mig mer om hur arbetslivet fungerar. På hösten fick vi veta att TV4 Text-TV skulle inkluderas i mamma TV4 i Stockholm. Som en av få fick jag erbjudandet att följa med, men bestämde mig för att avstå. Poo och Too nappade och fick mitt jobb i flytten.

2003
Började året med att jobba en del i Stockholm med uppstarten av Text-TV där. Mina lärdomar om arbetslivet hade inte räckt så långt att jag anmält mig till A-kassan och jag insåg att pengarna skulle sina ganska snabbt. Jag ägnade en kort period hemma åt att spela tv-spel innan rastlösheten slog till ordentligt. Började en ridlärarpraktik på min gamla hemmaklubb och jobbade heltid för fyra tusen efter skatt. Jobbade på ridläger under sommarlovet för att dryga ut kassan. Huset i Utby såldes och det var i den vevan vi tröttnade på att flytta en gång om året och köpte lägenheten i Munkebäck. På hösten fick jag helgjobb som ridlärare på en annan klubb och jobbade sex dagar i veckan. Mot slutet av året var jag övertygad om att hästkarriären inte var något att gå vidare med och fysiskt utsliten spenderade jag julen i influensa. Året slutade med att jag avböjde ett hästskötarjobb när jag fick tips om ett säljsupportjobb hos en gammal TV4-säljare.

2004
Började på Thunderroad och återsåg många av mina gamla kompisar från TV4. Ogillade omedelbart min nya chef men gillade jobbet och mina andra kollegor. Hade kvar helgjobbet på ridklubben, vilket innebar att jag jobbade sex dagar i veckan hela första halvan av året. Trivdes sämre och sämre med chefen och stämningen på jobbet. När sommaren närmade sig var jag nära gränsen, konstant irriterad och grät för ingenting. Terminen på ridskolan tog slut och jag tackade nej till att fortsätta till hösten.
På Thunderroad lärde jag mig Photoshop och att arbetsgivare kan göra precis vad de vill och efter ett halvår fick jag gå ner till halvtid på grund av pengabrist i företaget. Jobbade tre dagar i veckan, vilket gjorde under för energin och det sociala livet, men slog på ekonomin igen. Ägnade hösten och vintern åt att söka jobb och hata min chef.

2005
Fick jobb på Leathermaster och kände att lyckan var gjord. Lämnade Thunderroad med en dramatisk och inte speciellt karaktäristisk utstormning och spenderade våren i ett lyckorus på mitt nya jobb. Det blev dags att säga farväl till Seaten och vi skaffade Aset - en jättekombi med dragkrok. Jag lärde mig köra Simpson till veterinären själv. Detta var året då hovledsinflammationerna blev kroniska och vi slutade hoppa.
Älskade mitt jobb och jobbade mycket. Lärde mig hur det är att bygga sin egen tjänst och styra sin jobbdag dit man själv vill ha den.

2006
Slentrian och vardag. Jobbade mycket och gillade det. Vintern 2006 var den första som Simpson visade tecken på vinterdepression och han gick ner lite i vikt. Turerna till veterinären fortsatte den sommaren och 18 år gammal fick han bli pensionär på heltid. Crille fick jobb i Lindome och för att undvika striden om bilen kom Kotten in i mitt liv på hösten. Min alldeles alldeles egna lilla bil. Gjorde en satsning på vikten som gick ganska bra.
Efter 13 år lämnade Ida oss och jag minns en bilresa då jag fick köra av från motorvägen för att ha gråtpaus. Simpson matvägrade större delen av vintern.

2007
Slentrianen fortsatte i början av året. Situationen blev ohållbar och det blev ett ganska odramatiskt och gemensamt beslut att avsluta. Efter åtta och ett halvt år ploppade jag ut som en förvirrad nyfödd och jag ägnade våren och första delen av sommaren åt att promenera och träna på att vara själv. Fortsatte min viktnedgång och hade så småningom tappat över 20 kilo totalt. Åkte till Vegas för att jobba på en mässa och stannade kvar ensam i två veckor. Lärde mig att jag kan överleva på egen hand och på Ben & Jerry. Kom hem till Göteborg och upptäckte Facebook, där jag återsåg den långe hårige mannen efter många år. Det markerade början på en ett och ett halvt år präglat av otaliga försök att räcka till. Införlivades i och skapade livet i kollektivet och träffade de mest fantastiska människorna. Etablerade en vardag med mat, bubbelpooler och vin och helger i total dekadens. På hösten köpte jag loss min lilla lägenhet. Med lite uppmuntran började jag blogga. I november blev jag faster. Poo och jag avslutade året med att åka till New York.

2008
Året då allt hände. Från New York fortsatte vi till Aruba och solen. Kom hem till ett längtande kollektiv och fortsatte mitt svansande efter mannen. Täckte över min totala otillräcklighet med fester och påhitt. Ägnade våren åt småresor - Mallis, Liverpool och Budapest - och tog det tyngsta beslut jag någonsin tagit. Simpson blev bara sämre i benen och efter ytterligare en vinter med matvägran kände vi att det var dags. Tog också beslutet att lämna västkusten och söka något nytt i Stockholm. Under sommaren ägnade jag mig åt att söka jobb och umgås med Simpson. Första dagen på min semester sade jag upp mig och en obefintlig icke-karriär på Leather Master var över efter tre intensiva och roliga år.
I slutet av augusti sade jag mitt farväl av min stora vänliga jätte efter 13 år. Ett par dagar senare blev det klart att det var Statoil som väntade i storstan.
Tiden i Göteborg avslutades med att jag fick den långe hårige mannen dit jag ville och lyckan var total. Nytt jobb, ny lägenhet och mannen på plats. Hösten var magisk och allt var kul. I slutet av december insåg jag så äntligen att jag aldrig kommer bli bra nog för mannen och jag avslutade året som en människospillra.

2009
Startade året med att fira min 30-årsdag i ett berg med 150 gäster. Fortfarande förkrossad fann jag mig gråtande i ett bakre rum mitt under festen. Efter en dryg månads koma ägnade jag sedan det första halvåret åt jobb, bekantskapsbyggande, alkohol och dumt sex. Älskade mitt jobb och ägnade mycket tid åt det. Resten av dygnet gick åt till att sova eller festa. Lärde känna folk på jobbet. Lagom till sommaren kom så insikten att det finns fler och det gjorde gott ett tag. Hösten rivstartade och jag har aldrig jobbat så mycket som den hösten. Festade också vidare, med nya och gamla människor. Det var hur roligt som helst, men min anställning närmade sig slutet. Under tiden sökte jag jobb och i slutet av året var det klart att jag skulle vara kvar på Statoil. Alma föddes. Året avslutades med ännu mer jobb och en lång bussresa till Umeå över nyår.

Kan också precis som Fredrik konstatera att det handlar mycket om jobb när man tänker tillbaka. Och flyttar och bilar. För det är det man hänger upp tider på. Allt det andra magiska som händer, det har jag lite svårt att placera tidsmässigt. Och det är ju egentligen det som är det viktiga. Gräddkrig på midsommar. Bio på arbetstid. Nakenbad på Donsö. Hemkomster från långa resor. Toastmasteruppdrag. Barbackaturer. Sena SMS.

Nu är den gjord i alla fall. Summeringen. Jag tänker inte komma med någon analys. Decenniet var vad det var. Och det tog exakt tio år.
.

2 kommentarer:

A-C sa...

ja, vi hade en bra tid på text-tv-tiden... och jag är jätteglad över att vi fortfarande har kvar kontakten! får nog plugga in kontakten snart då det är dags för en tripp norrut till nollåtta-land (magnus ska på kundbesök)
KRAM

Anonym sa...

Starka starka du!!! Din stolta mamma