07 maj 2009

Stafettpinnar

Stafettpinne är ett ord jag inte använder så himla ofta. Och varför skulle jag göra det? Jag har inte ägnat mig åt friidrott sedan jag var tolv och min gympalärare tvingade mig att springa 60 meter bara för att jag var så usel på alla de andra grenarna. Men de senaste veckorna har stafettpinnen dykt upp flera gånger. Gammal VD lämnar över pinnen till ny VD. Och igår var det jag som fick den mer inofficella pinnen. Konceptet kändes lite som undergroundrörelse och även om det är väldigt många som blir bjudna är det ändå lite coolt att få vara med.

Jag hade nästan räknat ut innan att det var jag som skulle få pinnen och därmed äran att arrangera eventet nästa gång. Kan kanske inte påstå att jag håller en låg profil. Jag kommer såklart fixa den bästa stafettpinnen ever.

I morse när jag gick till jobbet hade jag Stockholm för mig själv. Eller ja... fick dela med mig lite till sopgubbarna. Men det är ok. Måste komma ihåg det. Det är mysigt att promenera tidigt.

Inga kommentarer: