30 november 2008

Skapade behov

Det är möjligt att jag börjar bli äldre. Har spenderat helgen med en bunt 18-22-åringar och visst, jag är äldre. Och att man blir äldre inser man framförallt när man tänker börja sin tankegång med "när jag var liten" och samtidigt inser att jag nu ska skriva om något som dessa 18-22-åringar inte kan relatera till. Då börjar man bli äldre.

Nåväl. När jag var liten fick man bestämma en tid och plats att träffas. Och sen fick man hålla det. Var man sen fick den andra vänta. Nu klarar vi knappt av att bestämma VAR vi ska träffas, ännu mindre NÄR. "Ring när du närmar dig så får vi se var jag är." Va? Detta är en mening jag själv använde senast igår. Den säger ju ingenting. Närmar sig vad? Följden av detta är att det går ett antal telefonsamtal fram och tillbaka där man gör ständiga statusrapporteringar till varandra. Hur blev det så svårt att bestämma en plats och en tid att träffas? Varför är det helt plötsligt nu så många fler faktorer som påverkar våra planer? "Det beror på om den och den ska göra det och hur lång tid det och det tar." Vad har ändrats? Jag har bara ett svar. Mobilen. En vän till mig hade glömt sin mobil på jobbet i fredags. Han hörde av sig på facebook istället och konstaterade att han var helt isolerad. Våra planer med honom föll - lite på grund av tappad kommunikation. Galet.

Helgen för övrigt har gått i hästarnas tecken. Globen var fullt av hästfolk och mina tonåringar verkade nöjda med showen. För mig var det ett roligt första steg tillbaka. Drog några djupa andetag när det kom små puffar av hästlukt då och då även till oss längst upp på läktaren. Jag visste inte att jag hade saknat lukten så. Och visst saknar jag det andra ibland också. Träningarna. Tävlandet. Det är roligt att tävla. Efter jul ska jag ta med mig ridkläderna upp. Kanske startar om så småningom.

Idag sa jag förresten en annan underlig mening som speglar ett annat skapat beteende - och numera även behov eftersom så stor del av min kommunkation går den vägen. Jag sa till Nie att hon var tvungen att städa sin facebook. Det hade jag inte gjort för tjugo år sen.

28 november 2008

En del av julen?

NEJ. Big Tasty är INTE en del av julen. Det är inte heller Coca Cola. Jag vill ha julmust, senapssill och knäckebröd. Inte McDonalds.

För övrigt är jag korttidsinvaderad av tonåringar. Söta små varelser som idag ska ta sig runt själva i storstan. de har ju tur med vädret i alla fall.

27 november 2008

Vakuum

Väntar. På det mesta. På att Hen ska komma hem. På julen. På min 30-årsfest. På att gymmet skall öppna. På julfesten. På värme.
Egentligen onödigt att vänta. I alla fall aktivt. Kan man vänta aktivt? Och vad gör man då? Ingenting? Känns onödigt. Det händer ju grejer hela tiden som i sig borde vara värda att vänta på. Som att jag får besök den här helgen också. Och att det är party både imorgon och på lördag. Och att jag ska på två roliga utbildningar nästa vecka. Och på Globen på lördag.

Men ändå... Fokus ligger om en vecka. Jag är körd.

24 november 2008

Piff & Puff

Piff & Puff i alla ära, men idag har de inte tjänat sitt syfte. Med hål under ena sulan tog det inte lång tid i snöyran innan strumpan var genomblöt. Detta fick till följd att jag idag förvarat min ena strumpa ovanpå elementet i mitt rum och haft en naken fot. Det är i och för sig ingen katastrof, om det inte hade varit för att Piff & Puff luktar väldigt mycket blöt hund inuti. Och det är lite jobbigt att arbeta i den lukten.
Att jag för övrigt sitter och jobbar barfota är det ingen som bryr sig så mycket om, jag har sedan länge gett upp försöket att låtsas vara normal inför mina kollegor.

Snöyran orsakade för övrigt att stackars T fick tillbringa nästan hela natten på Arlanda, innan hon fick ett hotellrum och hann vila någon timme. Helgen drogs ut en extra dag för henne, vilket ju hade varit ok om man hade kunnat förutse det innan. Då hade hon ju kunnat stanna kvar på Östermalm i lugn och ro...

Från Brailien rapporteras idag om beach buggies och bajsliga. Här snöar det fortfarande. Ska dra på mig Piff och Puff igen och traska hem.

23 november 2008

Zigenarläger

Min lilla husspindel och jag har nu utvecklat symbiosen till perfektion. Sängen är permanent, grejer överallt, kläder både över hela vardagsrumsgolvet och hela sovrumsgolvet. Förutom det totala kaoset insåg vi häromdagen att vi lever som två av våra närmsta släktingar en gång gjorde, just här. Storasyster i sovrummet och lillasyster i vardagsrummet. I total symbios. Bara två generationer senare.


Med T på besök känns det nästan som att vara hemma igen. Och det är skönt. Men samtidigt rör jag mig i huvet längre och längre från Göteborg. När man har hittat en vardag är det det som blir hemma.
Idolrepris på TV. Nie i soffan, med ansiktsmask. Myskläder. Tvättdag och dags att dammsuga.

Inbjudningarna är ute. Det är mycket längre till Brasilien än till Finspång.

Gerillaköra

I Stockholm fungerar bilkörning inte riktigt likadant som i Göteborg. Här är principen att utnyttja vägbanan till att ta sig fram och inte bry sig så mycket om de målade linjerna. Jag börjar anpassa mig till det. Jag har lärt mig att se upp för dubbelparkerade bilar, hålla mig ur vägen för budbilarna och akta cyklisterna. Inte så nog om man halkar över mittlinjen ibland och om man bara berättar vart man är på väg behöver man inte be om ursäkt för att man knör sig lite. Passar på att köra en del nu. Kotten och jag ska ju snart skiljas.

14 november 2008

Fickparkera

Och när jag ändå är på tankar runt bilen måste jag bara säga att den här veckan har jag gjort inte mindre än två helt grymma fickparkeringar. Jag är sjukt nöjd. Ville bara säga det.

På väg till jobbet

Jungfrugatan 07:12

- Jo om du vill ha den, det där är en jättebra plats
- Jaha tack, men jag ska...
- Det där är mina hundar. Hundar är en viktig del av min tillvaro. De är liksom... men om du har några problem med det. Alltså de som sitter där.
- Jaha... alltså, vill du ha hjälp med något?
- Det är ju så när man kommer upp.. om du tycker det är jobbigt... Jag kan inte det.
- Vill du ha hjälp med hundarna?
- Nej nej det är mina hundar. De sitter där.
- Ja jo. Vill du hjälp över gatan?
- Nej nej jag klarar mig! Men om du kör in där och står. Så är det klart. Då är det slut sen.
- Ja vad bra! Då säger vi så.
- Ja. Hejdå.

Sen stängde jag bildörren och körde till jobbet. Jag gillar möten.

13 november 2008

Lill-lördag

Jag brukar inte tillämpa uttrycket Lill-lördag. Överhuvudtaget har jag lite svårt att acceptera att man ska bete sig ett visst sätt bara för att det är en viss dag. Som att äta ärtsoppa bara för att det är torsdag. Eller gå i kyrkan bara för att det är söndag. Ok, dålig liknelse, jag vet - dessutom äter jag ju varken ärtsoppa eller går i kyrkan. Min poäng är att jag inte gillar tanken på att man bara kan festa på helgerna. Även om jag, som den duktiga lilla arbetsmyra jag är, i stort sett alltid går och lägger mig i tid på vardagarna så att jag kommer upp ordentligt och kan gå till jobbet. Alltså är det egentligen fritt fram att festa när som helst, precis som det är ok att jobba när som helst. Det är bara lite enklare om alla gör saker samtidigt. Då får man liksom sällskap.

Av någon outgrundlig anledning har någon vid någon tidpunkt bestämt att man förutom på helgen även får dricka sprit på onsdagar. Och då döpt det till lill-lördag, precis som att det skulle rättfärdiga att man äter Ipren till frukost på torsdag morgon. Nä, fram för fritt festande även på vardagar, och se bara till att ta ansvar för att gå till jobbet dagen efter. Då spelar det ju liksom ingen roll vilken veckodag det är.

Oavsett vilket var det roligt igår. Och om mitt resonemang är något förvirrat - för just nu hänger jag inte ens med själv beror det på att jag kom hem vid tre inatt. Och var på jobbet halv åtta.

12 november 2008

Stockholmare

Usch. Det smittar. Idag kom jag på mig själv med att jogga ner för rulltrappan till spårvagnen. Eller... ja... så länge jag kallar den spårvagnen kanske det inte är så illa i alla fall...

Hus

Just som jag har gått tillbaka i utvecklingen och återigen bosatt mig i andra hand verkar alla andra röra sig i motsatt riktning. Bror min ringde igår och meddelade att hus var inköpt. Min bästaste T är i husköpartagen och pratar med banken och lägger bud hit och dit. Jag däremot tänker tvärtom - kanske ska man sälja så fort priserna rättat till sig? Just nu ser det inte ut som att jag är på väg tillbaka, i alla fall inte till Munkebäck. Men ok, året är långt, mycket kan hända. Kanske kommer jag tillbaka till min lilla lya.

För övrigt krestar tillvaron runt ett antal fester och evenemang. Det ska vara Bond-jul, konvent som visade sig vara miljonprojekt, min egen grottfest och en än så länge något obskyr kick-off. Det flyger inbjudningar, Bondsnack och power pointar åt alla håll och i mitten sitter jag. Min favoritplats. Eventbolag? Ja kanske.

10 november 2008

Element

Vissa saker i tilvaron saknar man mer än andra när man inte har dem tillgängliga. Som pojkvänner till exempel. Eller mat. Eller element. Mitt sovrum har inget element. Det började läcka och då kom det hit män och tog bort det. Konsekvensen av det är dubbla täcken, mysbyxor och sockar. Jag använder sockar från Leather Master, den där sorten som kramar foten. De är mysiga. Männen som tog bort mitt element passade också på att låna min toalett. Konsekvensen av det är svarta skospår på toa och ett uppfällt toalock. Och en kvarglömd jacka. Vilket är lite bra. Den kan jag ha som gisslan tills jag får mitt nya element. För det behövs. Jag fryser.
Fullsmockad vecka. Bra. Då går den lite snabbare.

09 november 2008

Mitt nya jobb

På mitt nya jobb är det jättemycket folk. Vi har egen matsal, eget garage och huset vi jobbar i har sju våningar. Förutom garaget. Och så måste vi ha id-kort på oss. Och dem måste vi ha runt halsen, alltid synliga. Annars kommer det en arg securitasvakt och skäller.
På mitt nya jobb identifierar man sig med fyrtal. Antingen fyra bokstäver (fast vissa har fem för de är lite viktigare än vi andra. Tove till exempel.) eller fyra siffror. Bokstäverna har man till sin mail och siffrorna - helt logiskt - till sitt telefonnummer.
Jag jobbar med en Jeopardy-stormästare (ja, jag tror han kan allt faktiskt), en barnboksförfattare och ett litet energiknippe med drömmar om att bli barnprogramsproducent. Och så en härlig chef med pondus i stora organisationen.
På mitt nya jobb bildar man kommittéer för att organisera fester. Julfest för flera hundra personer, till exempel. Med tema och riktig underhållning, sån där underhållning som man betalar för.
På mitt nya jobb har jag ett höj- och sänkbart bord så att jag kan stå och jobba ibland om jag trycker på knappen. På mitt nya jobb ägnar jag mig åt mitt arbete. Inte åt att söka gods, serva skrivare eller skicka produkter på posten.
På mitt nya jobb är jag med i flera stycken fest- och eventgrupper. Jag har ett roligt nytt jobb.

03 november 2008

Stener-pilen

Om du någon gång skulle höra talas om något som kallas Stener-pilen, och sedan inser att det är en fantastisk upptäckt som underlättar dig vardag och får dig på gott humör. OM det skulle hända, vill jag bara påpeka att det som kallas (eller kommer att kallas) Stener-pilen kommer egentligen inte från Stener. Den kommer från mig, och jag importerade den från USA förra sommaren. Den är en utomordentlig uppfinning och jag gillar den. Men den är inte Steners. Kom ihåg att jag sagt det redan nu. Innan den stora lanseringen.

Idoler på is

Återvänder till vardagen efter en vit helg. Vit helg! Jag satt länge i lördags och försökte komma ihåg när jag senast hade en vit helg. Det faktum att jag inte kommer ihåg när det inträffade är en aning skrämmande men inte alls förvånande. Det är tufft att vara singel. Och uppenbarligen är det inte bättre att ha förhållande. Jag har för mig att jag bestämde mig för att ha "Vit april" i våras. Det höll i ungefär tre timmar, sen var det tydligen uteserveringspremiär. Oavsett vilket var det ganska skönt och kroppen känns relativt pigg idag fast det är måndag.
Jag verkar ha klarat elddopet i helgen också. Det har ju kommit upp lite gardiner och lampor och jag har fått in en matta och mysat till det lite. Sen att det inte är helt i ordning och att det står och droppar ur ett element är ju sånt man får lösa efter hand.

Börjar ta mig runt lite i min nya stad. Jag insåg igår när jag la upp bilder på fb att det ändå har hänt en del kul sen jag kom hit, trots att det mest känns som att jag plockar med grejer, packar upp, shoppar och sover. Vi har hunnit med ett par utekvällar, några hemmafester, en gala i Globen och ett par restauranger. Och jag har hunnit ta mig runt lite grann i min nya stad. Har fått lite koll på riktningarna och lärt mig ett par bilvägar till de viktigaste ställena. Och jag börjar komma in i mitt nya jobb.

I helgen har vi dessutom hunnit med inte mindre än två tv-inspelningar. Idol i fredags och Stjärnor på is i lördags. Mina bestående intryck av båda programmen är att de som är med är så mycket bättre på riktigt än vad som kommer fram i tv. Jag tittar inte mycket på Idol, det har blivit någon gång ibland när Nie tvingar mig eller någon repris på söndag. Men jag brukar tycka att det är väldigt amatör alltihop. Det är det verkligen inte live! Deltagarna är hur duktiga som helst! Detsamma gäller is-grejen, fast det har jag aldrig sett innan. de är riktigt duktiga på att åka! Vi tog oss hem i den långa "ring-in-och-rösta-medan-vi-sänder-nyheter-och-något-annat-dumt-program-och-visar-reklam-pausen" och såg upplösningen hemma. De såg ut som fullständiga amatörer på tv jämfört med live. Så alla heder åt deltagarna i båda programmen!
Kan också meddela att vip-maten på båda eventen var exakt densamma.

Men nu är det slut på helgen glitter och glam och tillbaka till vardagen. Fullspäckad vecka som vanligt, sen hoppas jag att Hen kommer hit på fredag. Kanske Bond.
Börjar det närma sig jul? Festplanerar...