08 oktober 2008

Att höra av sig

Jag är dålig på att höra av mig. Jag vet. Det har jag alltid varit och oavsett hur mycket jag försöker bättra mig kommer jag nog alltid att vara det. Det är inte det att jag glömmer av det, eller att jag inte tänker på alla där hemma. Det är bara att det alltid dyker upp något annat - "jag ska bara". Har sen jag flyttade upp också varit rätt trött till följd av , ja du vet... flytt, nytt jobb, förkylning, möbelinköp och -byggande... Har jag eventuellt redan hamnat i parfällan också? Det är ju lätt hänt att glömma av att ringa folk om man har sällskap hela tiden.
Oavsett orsaker så är jag väl medveten om mina sociala brister när det gäller långdistansförhållanden med mina nära och kära. Och jag ska bättra mig. Men är det verkligen bara upp till mig? Måste jag ha dåligt samvete för att jag inte hör av mig när mina motparter inte heller gör det? Kanske. För det är så jag fungerar. Inte så rättvist bara. Och när jag som nu är inne i en totalt ego fas med bara fokus på mig själv och mitt liv spelar det liksom ingen roll hur dåligt samvete jag har. Jag kommer inte höra av mig mer för det.

Men jag tänker på er :) och jag har det bra här uppe.
.

1 kommentar:

T sa...

hur var det med den där jordaxeln?