26 juni 2008

Middag

Jag ville verkligen inte tvinga fram ett val. Verkligen verkligen inte. Men jag orkar inte. Erbjöd mig ändå att avstå, men det var tydligen inget alternativ. Är det inte sjukt att det är jag och min vilja som ska bestämma? Det är nog det som är skumt, inget annat. Kanske ska avstyra hela grejen. Det gör mig inte så himla mycket. På allvar.

G var är du? Tomt i mailen...

1 kommentar:

Lotta sa...

Japp. Luddigare och luddigare. Men så får det väl vara.