24 april 2008

Stallsällskap


Jag har hållit på med hästar sen jag var sju. Det är väldigt länge, med tanke på hur gammal jag har hunnit bli. Under dessa (...) år har jag lärt mig ett par saker. Förutom allt jag har lärt mig om hästar och ridning (är ju ändå ridlärare så en del har man ju snappat upp) har jag lärt mig de sociala reglerna runt hästägandet.
Människor som inte håller på med hästar anser generellt att det tar sjukt mycket tid, att det kostar för mycket pengar och att det är väldigt tråkigt. Jag kan nu avslöja att de flesta av oss hästägare helt och hållet håller med om de första två punkterna. Det TAR verkligen oerhört mycket tid! Men kom ihåg att varje gång någon annan tycker att jag är sen eller tar lång tid på mig eller alltid missar saker så måste jag stressa, hetsa eller vara den som missar det andra roliga. Att ha häst är mer än en hobby, hur klyschigt det än låter. Jag vet ingen annan hobby som tar 2-3 timmar sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Och det är om man som jag är förunnad att stå med full service i stallet. Och jag lovar, ingen mer än vi hästägare vet hur dyrt det är! Tråkigt - ja, kanske ibland. När det är 3 minusgrader, snöregnar på snedden och det är precis kolsvart ute, då är det inte skitkul.
Min poäng med detta är att det är så fenomenalt roligt när man får sällskap till stallet, av någon som inte håller på med hästar. Det är liksom inte så ofta man får dela med sig av den delen av sig själv, den del som egentligen tar det mesta av min tid, min energi och mina pengar. Den delen är, om inte okänd, så i alla fall outforskad av de flesta i min omgivning som inte håller på med hästar. Man känner sig lite ensam i sitt hästande ibland, för det är ju bara i stallet som man träffar sina fellow hästkompisar.
Jag är ju även begåvad med en ängel till häst, vilket gör att man med gott samvete kan slänga upp varenda nybörjare som vill prova på. Som igår till exempel.
Underbart väder, nöjd häst och sällskap till stallet. Bra dag!

Inga kommentarer: